gretagarbo

 Piga berättar:

Jag vill bara tala om att nu är bilderna från helgens jaktprov utlagad på Hemsidan, sidan Album.

Puss! /Piga

 Piga berättar:

I onsdags kom min halvsyrra Doris och ska vara här i drygt en vecka. Jättekul! Vi busar ibland och pussas ibland och det bästa är att vi ganska jämstora och springer lika fort.

I går när matte kom hem från jaktprovet, ja hon måste ju dit och titta på Potifar och Ilo när de startade samt köpa lite vilt som blev över från provet, så fick vi åka upp till Bodtjärn allihop. Husse följde också med för en gångs skull, han har varit lite lat med det på senare tid. I alla fall så skulle vi inviga den nya Chuckit som jag fick som pris på jakprovet i lördags. Så här gick det med den...



Som tur var hade matte vår gamla beprövade kvar så vi fick simma en hel del. Först fick Doris hämta några bollar men hon missade den första så när Doris hämtade den andra skickade matte Garbo på den första. Sedan fick de parköra lite och det gick så bra. Lilla Doris var jätteduktig! Däremot protesterade hon ganska våldsamt när det var dags för oss andra men det hade hon inget för så hon lugnade ner sig lite till slut.

I morse var ordningen återställd och vi fick vår tidiga morgonpromenad som vanligt. Matte tog kameran med sig för det är ju lite kul att ha lite minnen från Doris vistelse här.

Först fick vi gå fot som vanligt, stanna och göra i från oss morgontoaletten och sedan fortsätta fot en lång stund. Efter ett tag satte matte ner oss och då såg det ut så här:



Doris tyckte det var lite märkligt att matte ville ta ett foto just där....

... men medan matte fibblade med kameran och försökte ta fler bilder passade hon på att....



...pussa sin mamma Garbo på nosen. Det är inte alltid hon får tillfälle till det så det gäller att hålla sig framme när man har chansen, tänkte hon. Jag tittar lite avundsjukt på för jag vet ju att matte helst vill att vi sitter stilla tills hon har mixtrat färdigt med kameran.



Efter en inkallning så fick vi tillfälle att springa lite som vi ville. Här undersöker Doris, jag och Garbo vem det är som har markerat revir. Greta ville ha lite grönsaker så hon hade inte tid att hjälpa oss lista ut vem som gått före oss.



Som vanligt så tränade matte oss på sitt/stanna kvar/inkallning men eftersom Doris är ny i gruppen så började vi med korta avstånd. Först fick Garbo komma (hon ser ut att skämmas för att få gå först).



Sedan var det jag, Piga, men jag ser också lite skamsen ut.... Hm... Garbo håller koll på att övriga sitter stilla till deras tur.



Sedan fick Greta komma och då lade sig Doris ner och väntade. Hon tyckte nog att det var lite konstigt att det aldrig blev hennes tur, men det blev det förstås. Batterierna i kameran tog däremot slut så några fler bilder har vi inte från vår morgonpromenad.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Oj, mycket har hänt och jag har inte haft tid att berätta om allt... Just nu är det min provdebut som ligger färskast i minnet så då tar jag det i stället.

I lördags fick vi stiga upp jättetidigt och äta och sedan blev det en snabbrastning i stället för vår härliga morgonpromenad. Potifar var här också men han och hans matte Maud låt ute på Hilton för Greta löper och de tyckte inta att det var så lämpligt att han skulle bo tillsammans med en löptik när han skulle starta på prov.

Jag hade startnummer 12 och Potifar startnummer 8. Ilo skulle också starta och han hade nr 16. Matte tyckte det var helt perfekt, då kunde hon få se alla... Nu blev det inte riktigt så, det var många strykningar så det blev bara en hund emellan mej och Potifar. Det var en liten bit att gå och så var det ett järnvägsspår som man skulle över innan man nådde provplatsen och det kom rätt många tåg så det gällde att passa sig. Därför hann matte inte se mer än början av Potifars jobb men det hon såg såg bra ut.

Han blev lite okoncentrerad vid fötterna och en liten svacka på fältet så hans resultat blev en 3:a. För min del var det jättespännande. Det här var ju helt nytt, massor av folk som jag inte kände igen, främmande hund som skulle titta på mej när jag började jobba... Som tur var hade jag ju matte och jag förstår ju att om jag lyssnar på och följer matte så blir det bra. Det började med två enkelmarkeringar på en lite tuvig myrmark med lite tallar och buskar. Det var lätt som en plätt!

Sedan var det en relativt lång förflyttning ner till vattnet där fältet låg. Det fanns 7 vilt där 2 låg på blötmark mot vattnet och resten på den tuviga myr/glesskogmarken. Det var en bamsekanin, kråkor, änder och trut som låg ute på fältet. Jag är ju rätt snabb i benen och har bra näsa så det tog inte lång tid att plocka in dem. Matte hörde domaren säga att "hon springer så snabbt så jag hinner nästan inte se var hon är"...

När fältet var klart var det en ny förflyttning till startplatsen för vattenmarkeringen. Den landade på en liten ö med lite sjögräs vid vänstra kanten. Jag simmade snabbt ut till ön, upp på den, hittade platsen där det hade legat en fågel... Nähäpp tänkte jag, här finns inget, vände och hoppade ut i vattnet igen. Då visslade matte, jag tittade, hon visade ut, jag vände, upp på ön igen och hoppade i bakom ön, simmade lite till vänster och fick vind av den.
Det kan man kalla att gå i anvisad riktitning sa domaren! Den andra markeringen var lätt som en plätt. Den kom närmare och mer på blankvatten.

Vid öppenkritiken sa domaren att jag var jätteduktig och hade skött allt mycket bra. Hp:t försvann vid vattenmarkeringen som jag fick lite hjälp med men å andra sidan tycket hon att jag var jätteduktig som gjorde som matte sa. Ett 1:a pris blev det och matte är jättestolt över mej. Min flitiga, lilla Piga säger hon och tittar så gott på mej.

Hur gick det för Ilo då? Jo, han skötte sig också riktigt bra till att börja med. Nu har de inte tränat jakt så värst länge och det visade sig på fältet. Hans matte Nina och Ilo har kanske inte jobbat in riktigt vad och hur han ska jobba på ett fältsök så efter några fåglar började det att snurra i hvudet, han visste inte riktigt vad som förväntades att han skulle göra och då bröt domaren. Han fick dock rätt mycket bra kritik så när de åkte hem så laddade de batterierna till söndagen för nya tag.

På söndag fick inte jag följa med. Jag hade ju gjort mitt och matte ville vi skulle njuta av det i stället. Matte blev bjuden på champagne på kvällen.... tyckte inte att det var riktigt rättvist men å andra sidan stack hon åt mej lite godbitar under kvällen.

Potifar och Maud fick starta först på söndag. Det gick kanonbra! Vid öppna kritiken så sa domaren att skötte de passiviteten så har 1:an klar. Nu kunde inte Potifar vara riktigt tyst, måste protestera lite när den andra hunden fick gå på 1:a vattenmarkeringen. Han lät inte mycket men det hördes lite svagt. Sedn kom den andra markeringen och då lät det lite mer... så tyvärr, det blev en 2:a. Domaren kom sedan och beklagade för han tyckte att han hade gjort ett så bra jobb så det var så synd. Hade det bara varit det första lilla så hade han sett genom fingarna men nu blev det som det blev. Det är bara att ta nya tag.

För Ilo och Nina gick det också bra. De låg på prislistan när jobbet var kart. Det som drog ner var att effektiviteten på fältet och det är ju inte så konstigt med den lilla erfarenheten som han har av fältsök. De gjorde bägge ett riktigt bra jobb! MEN sedan var det passiviteten där också. Ilo protesterade lite vid den första markeringen men blev ganska upprörd när det dessutom kom en till som en annan hund skulle ta och inte han. Därför fick det tacka för sig även denna dag. Nu är vi ju helt övertygad om att de två kommer att komma igen och matte har då inget tvivel om att de kommer att fixa de här om de går in för det. De är ju så duktiga både Ilo och hans matte så det är bara att fortsätta på den inslagna vägen.

Nähä, nu ska jag ta en liten paus. Matte är hungrig och vill äta frukost men jag återkommer med dagens del två om en stund. Då ska jag berätta om min halvsyster Doris som är här på besök. Kanske hinner matte fixa bilderna från provet också och lägga upp dem i Albumet, hoppas det i alla fall.

Puss på er! Piga

 Piga berättar:

I torsdag, på "Kristiflygaredan" fick matte jag o Garbo träna tillsammans med Maud & Potifar samt Eva Thörnqvist med Viltvårdarns Quling. Alla utom Garbo ska ju starta i Bispgården så våra mattar ville vi skulle få en riktig genomkörare och det fick vi.

Jag och Potifar fick börja med att få två enkla markeringar på land och Quling fick en dubbel på samma ställen. Sedan fick jag o Potifar två enkla markeringar på vatten bakom några öar. Quling fick en dubbel samt två vattendirigeringar.

Sedan fick vi ett rätt stort fält med 7 vilt. Quling fick gå först och sedan var min tur. Potifar fick gå sist.

Eva tog en massa bilder som vi naturligtvis vill dela med oss av:



Garbo & jag tittar på när Potifar jobbar på fältet



Garbo fick öva på "kanalsimming" dvs dirigering i en ränna med öar på bägge sidor.



Som ni ser gick det bra!



Här har jag hämtat markeringen bakom ön och är på väg in...



Första hindret passerat in till matte....



Strax framme!



Potifar var också laddad för jobb....



Samma fart in som ut!



En glad matte står och väntar!

Tyvärr så finns det inga bilder på Eva och Quling men det finns en massa, mycket fina bilder på oss tre i vårt Album

Imorgon kommer Nina och Ilo samt Maud och Potifar så då får vi ut och träna igen. Livet är bra härligt!

Matte fick också ett trevligt telefonsamtal från Marie & Plura (brorsan). De hade gjort debut på jaktprov i NKL. Innan sista passiviteten (efter muntliga kritiken) låg de på dagens enda 1:a pris och var dittintill provbäst. Tyvärr tyckte Plura att han inte jobbat färdigt och måste pipa lite när den sista hunden fick sina markeringar... Det blev en 3:a men med en ytterst fin kritik. Se själva:



Dessutom var domarens sista ord vid prisutdelningen: Det här känns för j..-ligt, en fantastiskt bra hund, var kommer han ifrån? Lätt att man kanske går lite för fort fram med en så duktig jycke, ta det lite lugnt och fixa till det där sista bara....

Dom uppfödare har man väl rätt att känna sig lite stolt (mattes kommentar)? Gratulerar dem gör vi alla, måste ha varit ett kanonjobb. Synd bara det sista men kom igen! Det där fixar ni nästa gång!


Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Just nu leker livet. Jag får vara med och motionera både knopp och kropp och det är så kuuuuul! Lite trött blir man allt och då sover man gott:



Igår kom Eva Törnqvist med Corall och Quling. Då fick vi åka till Toutinviken men vi höll till på "lillmyren" under kraftledningen.

Vi tränade på två målområden, ett på vänster sidan där det var lite gles tallskog som tätnade lite och precis i tätningen lade de ut 12 dummisar som vi fick se på. Lite skott blev det också.

Sedna lade de ut 8 dummisar på höger sida i en liten skogsremsa vid strandkanten. Sedan fick vi hämta var sin gång från bägge hållen tills det var tomt. Jättekul! Jag knallade en gång när Eva skulle skicka Corall men det gjorde jag inte om sedan matte talat om att det var helt fel. Nu tog hon själv på sig att det blev som det blev. Hon sa att hon fick väl skylla sig själv som inte var tydlig nog. Hon glömmer ibland hur liten jag är. Sedan skötte jag mej exemplariskt på den punkten. Hur som helst så tappade vi bort en dummy på vänstra söket. Både två- och fyrbenta letade men den var som uppslukad av jorden. Det är smällar man får ta sa matte.

Sedan skulle vi skickas till ett nytt område med bollar men då fick vi besök av en räv som var mycket nyfiken på  vad vi gjorde så vi fick använda oss av samma område som vi använt tidigare på höger sida. Vi började med att få markeringar. Jag fick två enkla och de övriga fick dubbla på rad. Det gick mycket bra för oss alla utom för Eva som kastade åt Garbo. Först kastade hon en som fastnade i en tall, högt, högt upp. Sedan kastade hon en till som fastande i grenen under den första...

Nåja, sedanv ar det dags för att skickas ut till området för att stoppas och få söksignal. Eftersom avståndet var lite långt och jag inte har tränat in stoppsignal på så långt håll ännu så fick jag söksignal direkt i stället. Fixade det rätt bra. Enda plumpen var när jag var på väg in med första bollen så fick jag en liten vittring av något och släppte bollen. Hmmmm bollar var det väl inte vi tränade med idag, det var ju dummys ju. Matte talade om att det var visst bollar så jag fick lov att plocka upp den och komma med den. Själva närsöket gjorde jag bra och jag fick göra det en gång till också och då visste jag ju att även bollarna skulle in.

När det var klart så försökte matte och Eva att skjuta ner dummisarna som hängde i tallen, med apportkastaren.
Det gick naturligtvis inte men två apportkastardummisar landade i vattnet. Jag och Quling fick hämta var sin, jag först. Matte provade att skicka mej på linjetag ut i vattnet (jag hade inte sett var de landade) men när jag talade om att jag inte riktigt förstod så gick vi ner till vattenlinjen och då gick det bra. Qulings hade drivit en bra bit bort under tiden så han fick också en lite knepig en men som han löste bra. 

Summa sumarum sa matte, så tyckte hon att vi skött oss riktigt bara allihop. Skönt!

Idag for matte, jag & Garbo upp till Bodtjärn. Nu fick jag först träna på stopp på synliga linjetag. När hon blåste första gången då struntade jag i vad hon gjorde. Jag visste ju ungefär var dummyn var, men se det skulle jag inte ha gjort. Matte berättade ett och annat för mej och så fick jag gå tillbaka till utgångspunkten och börja om. Gissa vem som stannade klockrent på signalen? Rätt, det var jag. Sedan gjorde vi det en gång till på samma ställe med samma resultat.

Så bytte vi ställe och lite längre. Det gick också väldigt bra så nästa skicka som var ännu längre blev utan stopp. Du har lätt för att lära du, sa matte till mej. Mmmm, det ÄR rätt skönt att göra rätt.

Nu hämtade matte Garbo och vi fick göra gemensam sak. Nu skulle vi få långa linjetag över en liten bäck:



Först fick vi föja med när matte kastade över 10 st dummisar på andra sidan bäcken. Sedan gick vi bakåt uppför hygget och matte skickade mej först. Lätt som en plätt. Sedan backade vi och Garbo skickades och sedan jag från samma ställe. Tredje gången som jag fick gå veck jag in i skogen snabbt som ögat för jag kände något (vinden låg på från höger). Matte hann inte ens reagera förrän jag kom ut med en oragne dummy. Den hade blivit kvar sedan vi tränade fält där förra lördagen då mina syskon var med.

Då fick jag gå en gång till och då gick jag raka spåret över. Sista stället vi skickades ifrån låg ca 100 m från målområdet och jag fixade alla mina liksom Garbo (naturligtvis, skämmes annars sa matte).

Nu gick vi lite härsan och tvärsan tillbaka, kunde inte riktigt begripa vad vi höll på med men det klarnade så småningom. Matte hade under tiden vi gått, droppat dummisar (några såg vi att hon kastade över bäcken). När vi kom nästan fram till vägen så skickade hon oss på sök. Lätt som en plätt utom två av de vi faktiskt hade sett blivit kastade, de som låg längst bort på andra sidan bäcken. Då gick vi lite närmare och blev skickade och då var det ingen konst alls.

Vi avslutade med ett långt linjetag ute på hygget och matte sa, när vi for hem: Jag är lite stolt över dej lill-Piga. Ja dej också förstås, Garbo.

Ljuv musik i våra öron!

Puss på er! Piga 

 Piga berättar:

Matte har lite bekummer med sitt ena ben så igår fick vi avstå långprommenaden. Idag skulle vi göra ett försök och då blev det mycket långsam marsh så det tog betydligt längre tid än vanligt. Vi fick som vanligt gå fot, träna sitt/stanna kvar och inkallning samt någon stoppsignal men i övrigt fick vi röra oss lite på egen hand under halva tiden. Matte hade kameran med så i stället för att jag babblar så visar vi bilder i stället:

Får vi verkligen springa som vi vill nu, frågar Greta?



Tjoho, va' kul!



Kommer kallad och det strax, ty man är ju inte född till Tax...



Åhej o hopp, skitkul ju!



Vad tror ni vi letar här?



Jo, vårens primörer så klart!



Mycket mumma finns det!



På hemväg ville matte ha en gruppbild.



Väl hemma var det äntligen dags för vår bästa morgonsyssla - Hämta tidningen!



Matte passade på att roa sig med att hålla koll på våren. Häggen är på G, sa hon!



Det finns lite fägring i rabatterna också!

Puss på er! /Piga

 

 Piga berättar:

Hej å hå, nu har det varit hektiskt några dagar. I helgen skulle mina hel- och halvsyskon komma för att träna på lördag och testa på att starta på prov (inofficiellt) på söndag. Matte hade lovat att jag också skulle få vara med. Jag har ju löpt färdigt och matte tycker att jag behöver också träning på att prestera när det är en massa folk och hundar med.

På fredag kväll kom Kiska (halvsyster), hennes "sambo" Zorro (kernterrier) och Eeizha (helsyster) och hälsade på. Kiska och Zorro skulle bo i hundrummet och  Eeizha på Hilton. Alla fick i alla fall umgås med oss under kvällen och det var jättekul. Jag fick mej en liten tankeställare i alla fall. Jag brukar ju kunna plocka saker ur munnen från både mamma Garbo och Greta lätt som en plätt. När Eeizha kom med MIN tuggmutt och retades försökte jag men se det gick inte. Hon lämnade inte över den utan bara retades. Efter en stund struntade jag i henne, hon fick väl hålla på bäst hon ville själv. "It takes two to Tango". Matte tyckte i alla fall vi var väldigt lika förutom storleken. Eeizha är ett nummer större än mej hon. (Synd att matte inte tänkte på att ta fram kameran på hela helgen).

På lördag kom resten av gänget men vi träffades aldrig riktigt utan vi såg bara skymten av varandra. När det var dags för träning åkte vi upp till Bodtjärn. Där fick jag först vara med och göra "fyrkanten". Det gick mycket bättre än matte hade förväntat sig egentligen för vi har inte haft tid att träna just någonting sista tiden. Sedan fick vi göra ett fält och det gick också bra även om det inte var strålande... Det fanns ett dike som man skulle över och de hade hängt upp den dummy i ett snår och det var avbrott för riktat sök och dessutom var det dummy's som vi skulle leta efter så det kanske inte var så konstigt att man inte var riktigt på topp. Nu sa matte att det duger.... hmmm, duger... tänkte jag, får väl bevisa vad jag kan nästa gång jag får chansen.

På söndagen var det dags att testa hur vi klarade av att starta på prov. Det började med att vi fick gå fot utan koppel och följa skytten till platsen för en markering vid kanten av ett brett vattenfyllt (simdjupt, bävern brukar dämma där). Det var västanvind så jag och några med mej kom lite fel i vind och drog över på andra sidan inann vi fick vind av den och kom tillbaka. Brr... lite kallt var det allt.

Sedan var det fält med 5 vilt. Jag fick hämta 3 st först och när den var på väg in kom ett skott åt motsatt håll. Då fick jag skickas på riktat sök. Matte valde att skicka mej på linjetag för vi skulle över stigen som vi kom på för att komma till området. Tyvärr stod skytten kvar mitt i vägen så jag visste inte riktigt hur jag skulle göra så då vek jag ner mot markeringsområdet i stället. Då kallad matte in mej och vi gjorde om det så då förstod jag att jag skulle gå rakt lite längre. Det lödande sig för där under en gran låg en kråka.

Sedan gick vi tillbaka till startplatsen för fältet och jag plockade in de resterande två fåglarna. Matte sa att jag hade inte tagit ett steg för mycket på söket. Tjopp, tjopp så var alla fåglar inne! Ja jag sa ju att jag skulle bevisa vad jag kunde nästa gång jag fick chansen.

Det hela avslutades med två enkelmarkeringar. Det var meningen att det skulle landa i vattnet men det var is kvar på tjärnen så det gick inte. Markeringarna kom också in rätt snabbt och fullt godkänt tyckte matte. Det tyckte de anlitade domarna (Tina Gilljam och Pia Stålberg) också och jag fick ett 1:a pris.

Det var jättekul att prova på det hela, får väl se om det är lika kul när det blir allvar. Hur som helst så har jag varit lite trött i måndags och i går. Det tar på krafterna när det är mycket runt omkring och man ska försöka prestera också, men jag gör gärna om det.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Hej å hå, tiden den går. Ja det har varit lite full rulle sedan sist därför har jag inte haft riktigt tid att skriva. I söndags var det träning för mina hel- och halvsyskon. Det var stadge- och skotträning och för Beckasinerna blev det även någon markeringsträning också.

Jag fick inte vara med då det var alldeles tätt inpå löpet. Det hade gått 3 veckor men matte sa att det kunde lukta lite av mej ändå. Dock fick jag sitta kopplad bredvid husse medan de andra var ute på ängarna vid Toutinviken och det gick jättebra. Ingen av herrarna reagerade på mej och jag reagerade inte på deras skott utan jag passade på att lägga mej och vila.

När alla var färdiga så fick jag några markeringar med skott (efter att jag fått ett par skott med inkallning bakåt som de övriga Tärnorna också hade fått). Det blev lite hej och hå på de två första försöken till markeringarna. Jag hittade dem inte och ville inte heller komma på inkallning så matte blev lite syrak på mej så hon kom och satte ner mej och gjorde inkallning. När jag då skötte mej så fick jag en markering utan skott och den spikade jag. Sedan fick jag två till med skott och dem spikade jag också. Slutet gott allting gott för matte var rätt nöjd med mitt fotgående och mina avlämningar. Det var bara inkallningen när jag var ute och sprang på ängen.... men det är inte så lätt för en 1-åring att släppa alla goa dofter från alla mina syskon. De hade ju rört sig på ägnarna och jag ville ju så gärna kolla vad de hade gjort.

Igår fick jag och matte ut och träna med Garmin och hans husse Roland:



Vi skulle få träna fält och de hade lagt ut 6 dummys på stora fältet och så hade de lagt ut 2 på ett riktat sök. Vi fick avlsuta med markeringar.

Fältet låg på ett kalygge med mycket kuperad terräng och det hela gick rätt bra faktiskt. När vi var färdiga fick Cindra, Garbo och Greta också markeringar. Tur det annars har nog Greta & Garbo varit skitsura hela kvällen.

Nähäpp, nu är det frukostdags och hög tid att väcka husse.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Ibland har man tur... som t ex i söndags. Då kom mina syskon och halvsyskon för att träna fältsök med vilt. Jag skulle egentligen inte få vara med men Doris har också börjat löpa och matte lovade att hon och jag skulle få gå sist när alla killarna gjort sitt. Då fick det också tillfälle att träna på att hålla sig coola fast det var löptikar i farten.

När jag började mitt sök gjorde jag som alla andra hade gjort... föll ner i vind och började jobba i högra skogskanten. Där fanns det inget, men när matte kallade in mej och skickade om mej så fattade jag var jag skulle jobba. Första fågeln jag kom med var jag tänkt att sticka förbi med men då sa matte med förberående röst: Och var har du tänkt ta vägen då? Då kom jag ju på att det kanske var bäst att matte fick den så jag fick jobba mer. Det stämde! Matte sa att jag jobbade som en dröm fortsättningsvis. Snabbt och effektivt och med alldeles utmärkt näsarbete och vilthantering inbegripet inleverering (bortsett från första) och avlämning. 

Saken gjorde det ju inte sämre av att alla de andra hade också skött sig hur bra som helst med tanke på vars och ens förutsättningar. Matte sa att det var härligt att både vara matte och uppfödare den dagen...

Idag har jag varit till veterinären. Det var liiiite läskigt. Matte tyckte det var märkligt att jag tyckte det var en del läskiga saker. Sist var jag hur tuff som helst. När vi skulle gå in låg det en sorts plåt framför dörren. Den var inte kul att gå på men jag fick träna lite så det släppte. Sedan skulle matte väga mej. Det ville jag inte! Nu är matte mycket bestämd så jag hade inget val till slut. Jag vägde 23 kg! Nu får vi vara lite försiktig med maten framöver sa matte. Det är tur att det kommer att bli mer och mer träning. Nu var det ju inte bara jag som lagt på hullet lite. Även min mor, Garbo, hade några extra kilon. Hon vägde hela 28 kg så där blir det minsann neddrag på maten och utökning av motionen. Ca 2 kg för mycket!

Nä nu har matte lovat att vi ska få ut på en liten prommis. Kardan skulle få följa med för vi hårar så förskräckligt. Föresten är vi alla tre jättelyckliga idag för matte har hämtat hem husse. Han har varit och opererat sig, vad nu det innebär, och kom inte hem i går kväll. Vi har saknat honom men nu är ordningen återställd här hemma. Alla är samlade.

Puss på er! /Piga 

 Piga berättar:

Vilken osis, våren har tagit paus. Idag snöar det för fullt. Och vi som skulle få träna med vilt i morgon, undrar just hur det går med det....

Jag börjar gå in i höglöp och det märks säger matte. Min hjärna är inte riktigt lika alert och följsam som tidigare. Igår morse när vi skulle hämta tidningen så såg Greta en katt hos grannen och stack som ett rött streck medan matte stod på andra sidan vägen med ryggen mot oss. Naturligtvis hängde jag på. Har Greta den farten är det något riktigt kul på gång. Matte upptäckte det medan vi var inne på vår tomt och skrek på oss men då hade vi fått upp farten. Hur dum får hon vara? Går väl inte stanna då inte. Matte kom och hämtade oss, Greta först som var närmast och så ropade hon på mej men jag låtsades inte höra.... Det var förstås inte så bra om man tänker på vårt annars så goda samförstånd. Hon blev inte glad kan jag säga.

I morgon är det dags för träning med Beckasiner och Tärnor. Ja förstås, jag och Doris får inte träna med de andra för hon har också börjat löpa men matte har lovat att vi får köra lite när alla andra är färdiga. Ska bli skoj men jag hoppas den nya snön hinner tina bort för som sagt var, i morgon blir det träning med vilt. Matte säger att "det finns lösningar på allt" och "det finns inga hinder, bara utmaningar". Så då får man väl tro på det då.

Så här såg det ut igår i Alexisbacken:



Det gör det nog inte idag skulle jag tro...

Så här såg det ut i skoterspåret när vi träffade på vår granne Boss (Pumi) med matte Ingrid:



Boss börjar bli lite intresserad av mej men ännu så länge är han en gentleman säger matte. Vi brukar för det mesta stöta på varandra varje dag då vi har ungefär samma tider. Matte brukar använda honom som "störningsobjekt" för hans matte brukar kasta pinnar till honom. Då får vi gå fot bakom medan han skuttar fram och tillbaka och ibland skäller han när hans matte inte kastar nog fort.

Får väl se om jag hör av mej igen i morgon kväll efter träningen. Matte har lite att stöka med för husse ska in och operera bort lite "järnskrot" från lårbenet på måndag så det är mycket som ska fixas i morgon kväll så hon har kanske inte tid att hjälpa mej.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Nu är nog våren här för idag när vi var ute på vår långtur så såg vi massor av tussilago. Varmt och härligt var det också och imorse hörde vi duvorna kuttra i skogen. Matte tycker det är lite synd att jag passade på att löpa just nu när det är dags att börja träna lite på allvar. Jag är lite splittrad i skallen säger matte för det som jag har varit bombsäker på tidigare är det lite si och så med. Så nu blir det bara basicträning på hyfs och fason ett tag. Matte talade om att jag kommer inte heller att få vara med på söndag när mina syskon och halvsyskon kommer. Jag tror jag får en tår i ögat....

Matte tycker att jag ska sluta sura och istället visa hur jag gör när jag får en tuggpinne eller ett grisöra, så då gör jag väl det då:



Hundsängen går att använda på många olika sätt!

Puss på er! /Piga

PS. Greta hälsar att hon kom ihåg hur hon skulle göra med tidningen i morse. DS.

 Greta berättar:

Jag tror jag är något på spåren.... Under senaste halvåret har vi gått ner till brevlådan efter vår första morgonpromenad (tidigare gick matte, Garbo och Piga medan frukostäggen kokade). Garbo och Piga bär var sin tidning och matte har även erbjudit mej att bära en men jag har konsekvent, artigt men bestämt avvisat detta. Tidningar är väl inget att bära, det kan matte göra själv eller de andra två dumbomarna. När vi kommit in så har jag blivit aningen frustrerad. Varför då kanske ni undrar? Jo, matte är väldigt orättvis tycker jag. Garbo och Piga får alltid var sin godis men inte jag. Får jag inget av dej så får du inget av mej brukar matte säga när jag försöker påminna henne om att jag också finns och vill också ha godis.

I morse glömde jag mej när matte räckte mej tidningen så i hastigheten tog jag den. När vi kom in så kom jag ju på det! Naturligtvis får man godis om man bär in tidningen. Så när jag såg att matte tog fram godis skyndade jag att släppa tidningen för att vara beredd på att få godisen. Nähä du, sa matte. Du får om du lämnar tidningen snyggt i hand precis som Garbo och Piga gör, sa hon och räckte mej tidningen igen. Nänä sa jag, godis vill jag ha, inte tidning, MEN matte är en envis rackare. Tidning först godis sen sa hon och till slut så började jag inse hur det hängde ihop så jag höll i den så pass länge så hon med nöd och näppe fick den i hand OCH DÅ fick jag äntligen mitt godis!

Matte tycker jag är lite knäpp för jag är jätteduktig på avlämningar på både dummys och fågel men det är ju skillnad det, håller ni inte med? Matte sa, vi får väl se om du kommer inåg det här tills i morgon nu eller om du alldeles glömmer bort dej igen. Få se hur jag gör, ska sova på saken....

Tjaba! /Greta

 Piga berättar:

Hå hå ja ja... Jag har tydligen blivit stor nu. Inte nog med att jag fyllde 1 år i går, jag började löpa också! Jag har hört att matte pratat om att det är konstigt att jag inte börjat löpa ännu men jag trodde att det hade något med min fart ute att göra. Att jag kanske sprang för långsamt alltså. Därför har jag ju tränat mej på att springa fort, fort, fort, men det var ju onödigt... men jag har ju fått bra kondition i alla fall. 

Det känns lite konstigt både i kroppen och utanpå kroppen. Känner mej lite "mattesjuk", vill gärna hålla mej till henne och som lök på laxen har hon satt på mej ett tikskydd. Det var lite äckligt och underligt och det kändes som jag hade svårt att både gå och sitta. Men då tog matte på mej kopplet och vi ömson gick och ömsom sprang runt i huset en stund och rätt vad det var så hade jag nästan glömt bort det. Sedan gick vi och lade oss och jag sov gott hela natten, utan något stök, så matte var jättenöjd med mej i morse.

Puss på er!/Piga

 Piga berättar:

Idag är det min och mina syskons födelsedag. De tvåbenta ser ut att göra rätt stor affär av det.... Matte beklagade att hon inte hade något grisöra att bjuda på idag men jag fick två tuggpinnar, en liten bit skinka och lite pommes frittes och det var kalasgott. Ja nu är det ju så här i huset att det är jämlikhet. Både Greta & Garbo fick förstås samma sak. Vi tackade och bugade! Det gäller att passa på sa Garbo. När du blir lite äldre kan det helt enklet glömma bort att du fyller år också.

I alla fall fick Greta följa husse på en bytur. De var bl a ner till Sundsjön där det var pimpletävlning så där träffade de lite folk som husse stannade och pratade med. När de kom hem fick hon apportera lite tillsammans med husse.

Jag och Garbo fick vårens första sök, bara för att du fyller år, sa matte! Det är nog inte så dumt att ha födelsedag i alla fall. Hur det gick? Nja lite ringrostiga var vi nog sa matte. Slarvade med de närmaste men vinden låg lite så också så det var väl inte så konstigt egentligen. Jag fick också träna lite på det här att ta en och en. Vill ju så gärna byta när jag ser något som jag tror är bättre men jag tror jag vet vad matte menar även om det ibland kliar lite i mun för att få byta.

När vi gick hem fick vi som vanligt bära var sin dummy. När det har gått ett tag brukar jag låta den glida lite, antingen så den hänger lite åt ena sidan eller att jag bär den längst fram i mun men då kallar matte in mej och så tar hon emot den för att ge den tillbaka så jag håller den rätt. Sedan går vi igen. Numera händer det mer och mer sällan att hon gör så för det börjar gå bättre och bättre att ha ett perfekt grepp.

Nä nu är jag trött så jag slutar med ett STORT GRATTIS TILL MINA 9 SYSKON.

Puss på er!/ Piga

 Piga berättar:

Nu börjar hon kliva ut ur dimman påstår matte...  Tro de? Förra inlägget som vi gjorde i morse blev i alla fall feldaterat och det var inte mitt fel så det så.

Fast lite rätt har hon nog för idag tackade matte Garbo och mej för hjälpen, för att vi stöttat henne till 100 % medan hon har varit som värst under isen. Allså iföljde det med lite dummisar dag när vi gick en promenad. Det började med att vi fick gå fot ända bort till Alexis. Det var inte så lätt för det blev lite störningar efter vägen.

Först kom det två ungar som kastade snöbollar emot oss .... mycket frestande. När de passerat och vi fortsatte så förstod inte matte att nästa störning var på gång.... VI hade nämligen upptäckt att bakom oss kom en annan tjej med hund, troligen blandras för matte kunde inte lista ut vad det var för någon (inte för att hon är någon expert men...). Lite stök blev det eftersom matte inte var medveten om vad vi visste men detta avklarades utan större intermezzon. Sedan fick vi gå fot efter dem medan de gick och kastade/hämtade snöbollar ända fram till Alexis. Jag fick börja jobba och vi körde klockan, för matte hade inte så stor ork sa hon... Det där kan man kalla klockrent, sa matte när vi var färdiga!

Så var det dags för Garbo. Hennes övningar innebar också teckenövningar men med en högre svårighetsgrad. Bra du påminner om att vi måste uppfriska minnet från grunden igen, sa matte när de var färdiga efter en del "gör om gör rätt"! Gissa vem som kände sig stolt som en tupp över dagens reslultat?

Vi fick bära var sin dummy på hemvägen. Ibland fick vi lämna av och så fick vi den ibland. En gång vardera fick vi en minnesmarkering och det går superbra. Nu är vi uppe i rätt långa avstånd och matte hoppas det hjälper till när vi ska jobba med "vanliga" markeringar också.

Under tiden fick Greta följa husse på en tur med permobilen. Ja de har tagit med en dummy de också så lite apportering blir det även för henne. Det är nämligen så att Greta börjar tycka det är roligare att följa med oss än med husse så nu måste husse anstränga sig lite för att förtjäna hennes sällskap. Inte mer än rätt tycker jag.

Hur som helst, när vi kom hem var vi alla fyrbenta mycket glada och nöjda, husse har en förkylning på gång så han var också mycket nöjd med att vara hemma igen. Matte hon behövde en dusch för hon hade blivit sjöblöt av svett och var nog rätt så trött o sliten men jag tror att hon var lite nöjd också. Dels över min prestation och dels över sin egen prestation att kunna göra en av de saker hon sett fram mot i Påsk, nämligen ta sig lite tid med oss även om den inte blev så lång som hon hade hoppats på.

Påskpussar på er! /Piga