gretagarbo

 Piga berättar:

Skärpning på oss, säger matte. Jag har inte skrivit i bloggen för jag har faktiskt inte så mycket att skriva om. Det beror i sin tur på att matte har haft annat än oss att stöka med. Bilen trasig, förkylning m m.... skyller hon på i alla fall. Det enda vi har gjort är väl det här med stadga och inkallning på olik sätt.

Iof har vi lite kul i snön i alla fall. Så härligt att slänga sig ut i det vita, känns nästan som när man simmar i vatten.



Matte kallar mej snömonster!



Trots kyla så är det soligt och fint....

Igår när vi var ute så lade matte in något nytt i stadgeträningen. Först gjorde hon en inkallning på mej när jag var ute och kollade på lite grejer. Naturligtvis kom jag som ett skott:



Se själva. Full fart alltså!

Sedan fick vi alla sätta oss i en klunga och matte gick ifrån oss. Det brukar hon kunna göra annars också men då ropar hon in oss en och en. Nu började hon med att ropa in Greta och när hon börjat springa ropade hon på Garbo och när hon började springa ropade hon på mej. Jag blev så paff, trodde inte riktigt på att det var min tur eftersom de andra fortfarande sprang mot matte så matte fick ropa en gång till. (Detta finns på film på sidan Album på hemsidan, se följande länk: https://picasaweb.google.com/116857828152653552122/2012_0123?authkey=Gv1sRgCOvvtaXYt-T_MQ#5701460890203962322)

Hmmm.... vad säger man om det här sa matte. Iof skulle vi träna stadga, dvs hur duktig jag är att stanna kvar och DET skötte jag ju helt perfekt. Inkallningen satt ju inte i ryggmärgen sa matte men jag hade ju visat att det fungerar rätt bra i alla fall lite tidigare. Jag tycker nog att hon ska vara riktigt nöjd med mej, så det så. Jag gör bara så gott jag kan.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

I förrgår kväll hade vi ovälkomna besökare på gården. När matte släppte ut oss i hagen (fd valphagen) kände vi att någon varit på besök. Vi snusade genom hagen med raggen rest och matte såg att någon hade hoppat in i hagen:



Nåja, vi rastade oss så småningom och kom in och fick vår skönthetssömn alla i huset.

På morgonen, när vi rastat i skogen så brukar vi få följa med och hämta tidningen och då upptäckte matte att det kanske hade varit lite dramatik ute på gården under kvällen:



Vem var besökaren? (Snön är kändjup)




Matte är övertygad om att ett lodjur hade kommit på besök. Det fanns gott om rådjursspår av minst tre djur kunde konstateras:



Här är det lite blandade spår:

 

Hund till höger och lo till vänster.

Matte berättar att för ca 15 år sedan, när Maud bodde i den lilla stugan tvärs över vägen, iaktogs ett lo som smög runt den kåken och några år senare träffade husse och Kråka, Atte, Kaja & Tickan på ett lodjur utanför huset nedanför garaget. Den gången drog både Tickan och Kråka iväg (slet kopplena ur husses hand) och skrämde iväg lodjuret som stack iväg mot skogen och som av spåren att döma dagen efter, träade bakom logen. 

Vart årets lodjur tog vägen är höljt i dunkel då matte inte riktigt hade tid att lägga ner på att spåra hur det hade gått.  Lite ruskigt tycker husse och matte att det är och vi tycker att det luktar liiiiiite läskigt men spännande på samma gång.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Det har varit några lugna dagar nu på sistone. Vi trodde att det kanske skulle bli lite action efter vårt snösök men inte då...

Det som har hänt sedan dess är bara lite sitt/stanna-kvar övningar och inkallningsövningar som matte har kört med oss när vi varit ute på våra långprommisar. Ja åsså "bakom" förstås. Inte så kul men det har hon kört stenhårt nu ett tag. När Gudrun var på besök fick vi ju göra om stigen ner till skoterspåret och dessutom har det kommit rejält med snö. Matte har därför fått trampa upp stigen igen och som sagt, göra om den lite. Det innebär att hon tycker det är ett alldeles utmärkt tillfälle att lära oss vad kommandot bakom betyder. Vid det här laget har vi nog alla förstått vad hon menar men ....

På morgonen när vi har bråttom för vi är kissnödiga t ex, hur kul är det då att gå bakom när hon går sakta som en lus? Vi fösöker putta på henne på vaderna lite och hjälper inte det försöker både Garbo och jag att på varsin sida sticka fram huvudet så det åtminstonde är bredvid hennes ben. Vad tror ni matte tycker om det? Rätt! Inte alls, vi får oss en liten åthutning. Hon säger att för en gångs skull är Greta exemplarisk om hon jämförs med oss.  Hmmm... kanske ska ta och göra något åt det då?

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Nu ni, händer det grejer här minsann. Matte har varit/är lite "justerad" i ryggen och benen och har därför haft lite problem att ta sig fram där det är mycket snö. I förrgår blev det bara rastningspromenader och igår blev det en kort långpromenad men lite sök efter minidummy's hemma på gården. Hon hade lagt dem uppe på snövallar och bakom snövallar och gömt dem i lössnön. Behöver jag tala om att det var skitkul? Jag fick även göra några enkla linjetag och en markering i djupsnön. Vi fick jobba alla tre men bara en åt gången och vi hade ungefär lika uppgifter förutom linjetag/dirigering. Greta slapp helt o hållet och Garbo fick mera avancerat. Markeringarna och söket blev ganska lika åt oss alla tre men JAG  fixade markeringen allra bäst så det så!

Idag blev det också en kort promenad, bara till Alexisbacken men där fick vi göra ett riktigt snösök. Vi fick faktiskt jobba alla tre samtidigt. Matte filmade men tyvärr så kan vi inte visa film här på bloggen. Kanske kommer matte at lägga ut dem på sidan Album på hemsidan (de finns också på sidan Labradorägare i Facebook för er som är medlemmar där). Lite bilder från vår promenad kan ni få ändå:



Hemma på gården



Snart finns det ingenstans att lägga snön. Snövallarna börjar bli onödigt höga säger matte!



Solen tittar fram mellan träden på vår väg mot Alexisbacken



Snart framme



Kommer kallad och det snabbt!



Här vankas det snösök efter minidummy's!



Hemma igen efter väl förrättat värv.

Greta är fortfarande redo för fler övningar medan mamma Garbo och jag är rätt nöjda med vad vi presterat idag.

Puss på er! /Piga 

 Piga berättar:

Nu du gumman, sa matte, är det dags att vi skärper till oss. Det är ju 2,5 veckor sedan vi berättade något och mycket har ju hänt. Vi får väl ta det lite kronologiskt...

Julveckan kom, som sagt var, min halvsyster Ronja (Amamus Gallinago Media). Hon löpte när hon kom men det var i "sluttampen" men under veckan som kom började både Greta & Garbo att löpa. Nu väntar matte på att jag också ska börja men jag tror jag sparar ett tag till innan jag blir "vuxen".

 Första dagarna fick Ronja och jag gå långturerna ensamma med matte för Greta & Garbo var "sjukskrivna". Det gick kanoners det med för vi hade jätteskoj tillsammans men torsdagem före julafton fick de börja följa med oss.



Här är det Ronja som "lurpassar" på oss när vi gjort en avstickare i snön.

På julafton kom Potifar (Amamus Gallinago Imperialis), Lady och deras familj, Maud, Lars, Emelie, Andreas och Lars mamma, Anitha. Som vanligt fick vi göra en långpromenad på förmiddagen men alla hade inte kommit. Lars & Anitha gick miste om den. Husse och Greta tog vägen men husses nya Permobil och vi gick skoterspåret och möttes där det korsar vägen. Då gick vi lite på sidan och vi fyrbenta fick ett litet godissök i snön medan de tvåbenta drack glögg/chockladmjölk och åt pepparkakor. Tyvärr hade matte glömt kameran hemma...

Precis när vi kom hem så kom de saknade också. För vår del var julaftonen rätt så lugn. Vi fick lite grisöron så det gick ingen nöd på oss i alla fall. Ronja och Lady kom mycket gott sams:



Här var det kramkalas med överinseende av Potifar.

Juldagen gick vi fyrbenta + matte och Maud en promenad. Nu var kameran med och här kommer en bild från det tillfället.



Soligt var det men inte så varmt. När vi kom hem tog matte en bild av oss framför huset också:



Potifar, jag, Ronja, Garbo, Greta och Lady sitter framför oss.

När vi kom hem kom Dante (Amamus D'Artagnan), Kitty, Kia och deras husse Göran, mattarna  Ann-Sofi, Cassandra och Melinda. Då blev det fullt hus med vovvisar, 5 labbar, 1 Jack Russel, 1 Jämthund och en Stövare.

Potifar med familj for hem på eftermiddagen medan övriga stannade och åt julhare här. Ja inte vi fyrbenta fick smaka på den förstås. Den njöt det tvåbenta av....

Natten mot annandag jul kom stormen Dagmar med stor kraft och besökte oss. Strömmen försvann och med den värme och vatten. Två tallar trillade omkull på tomten också:



De stod alldeles nedanför vår hundgård men den klarade sig som tur var.

Vi fick följa med matte på en inspektionsrunda i skogen bakom oss och fy vad det såg ut!



Plockepinn lite här och var och naturligtvis över våra elledningar också.

Inget var som vanligt, mörkt och lite svalt, utom i vardagsrummet. Matte eldade för fulla muggar i öppna spisen så där var det varmt och gott. Husse o matte drog dit sina fåtöljer och Garbo som var lite frusen hoppade upp i mattes knä och låg där i flera timmar och mådde gott.

På onsdag förmiddag kom strömmen tillbaka. Matte fick fullt upp med att kolla frysen (alla mat var bara att kassera), försöka städa upp efter all ved som skräpat ner, diska och röja upp för det vankades fler gäster minsann.

På torsdag åkte matte in till Östersund för att bl a proviantera och på kvällen kom min kusin Zita (Frankie's Rozita), hennes mamma Ronja, Olle och deras husse Gustaf och matte Ingegerd. Vi skulle få fira nyår ihop. Jag fick bl a en ny bädd som jag ska ha i köket:



Ronja provlåg den först och godkände den men nu älskar jag den!

Promenader blev det både fredag och lördag, nyårsafton. Det var meningen att det skulle bli "glöggparty" för de fyrbenta under färden men det blev ändrade planer. Husse hade sin vana trogen tagit sin Permobil och Greta och skulle möta upp efter halva vägen men eftersom Permobilen började krångla så blev det inte riktigt så. De "glöggade" när de kom hem istället. Här är i alla fall en bild från vår promenad:



Ronja, jag, Zita närmast kameran. Vila de andra två är vet jag inte riktigt och några fattas förstås.

Nyårsaftonen förflöt sedan relativ lugnt för vår del.... men lite missöden blev det förstås. Först hade vi fyrfotingar (vilka som var/är skyldiga respektive oskyldiga är inte helt kartlagt ännu) tippat ur en stor låda med främmandets hundmat och det mesta var uppätet. Ingen av oss skvallrade om vem som gjort vad. Sedan tippade matte ett glas vitt vin i sitt knä, och därefter var det Gretas tur att vifta ner ett glas rött vin på nya ryamattan och  på Ingegerds kläder. Stämningen dämpades betydligt en stund kan jag säga men med hjälp av vitt vin på det röda försvann fläcken på ryamattan så jag tror att matte "tinade upp" i alla fall.

På nyårsdagens förmiddag åkte Zita och hennes flock hem till sej och någon timme senare kom Ronjas husse och hämtade henne. Gissa om det blev tomt och ödsligt i huset!

Nä, nu är jag trött och orkar inte tänka längre... vi får höras lite senare. Puss på er och ha en god fortsättning på nya året!/Piga

PS. Matte säger att det finns flera bilder på denna länk: https://picasaweb.google.com/116857828152653552122/JulNyarshelgen20112012#. DS

 Piga berättar:

Äntligen händer lite "kuliga" saker här i huset. Idag kom Ronja, min halvsyster, och hennes matte. Ronja ska vara hos oss till strax efter nyår. Vi fann varandra omedelbums. Det är ju några månader sedan jag träffade henne och då var jag ju rätt så liten så vi fick inte busa som vi ville. Nu är vi däremot jämtstora, fast det syns inte på de foton som matte tog, konstigt nog.

Vi är i alla fall i samma höjd. Ronja är nog lite kraftigare än mej men så ska de vara säger matte. Hon är ju ett helt år äldre.

Matte tog med oss på en skogstur och gissa om vi hade kul då! Greta & Garbo fick inte följa med. Garbo har nog ont i bakdelen för hon gruvar sig för att hoppa upp i hundsängen och gå upp för trappen. Kanske är det L7S1-syndromet? Greta har också haltat när hon vilat på kvällarna så nu har matte bestämt att det blir inget mer "snöröj" för varken Greta eller Garbo på ett tag. Vi avvaktar med veterinär tills vi ser vad vilan och Ascorflex ger säger matte. Hur som helst, när vi kom hem så fick vi (jag o Ronja) sätta oss utanför "Hilton" och ta lite kort och så här blev det:



Jag till vänster och Ronja till höger...



... även här fast bilden ljuger. Vi är faktiskt mera lika varandra i verkligeheten än vad matt lyckades fånga på bild. Kanske kommer det fler bilder vad det lider.... Vi har ju lite tid på oss.

Just nu ligger jag, Ronja och Garbo på golvet bredvid matte och har det skönt medan matte hjälper mej skriva detta. Egentligen skulle vi ha tagit ett kort sa matte, men kameran är nere så innan den kommer upp har vi nog flyttat på oss.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Skulle ha varit uppdaterat den 13 men något har blirivt galet men här kommer det:

Matte tycker att vi ska visa dagens bildskörd från vår promenad. I brist på Lucia som inte visde sig hos oss så fick vintersolen lysa upp så vackert bland träden i stället:



På väg mot Alexisbacken



Solen står inte så högt vid 10-tiden på förmiddagen....



... men vackert är det!



Härligt att få springa i snön...



Dags för hemgång...



Nästan hemma

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Först kommer det ingenting och ingenting  och ingenting  och sedan kommer massor. Det blev faktiskt en uppdatering till idag.

Vi fick ut på en härlig "snötur" och jag vill gärna dela med mej av lite bilder:



Mamma Garbo



Mamma Garbo. Inte syns det att hon fött 20 valpar (10 st 100414 och 10 st 110409). Pigg o fräsch!




Greta med "haklapp"... älskar snön!



Jag, Piga, ett riktigt snömonster...



Vad händer där?



Man måste undersöka vad som finns under snön också ibland.



... men då får man vara beredd på att se ut så här!

Jippi! Det är så härligt med snö! Tur att det finns någon som uppskattare den säger matte....

Puss på er! /Piga

Greta & Garbo hälsar också!

 Piga berättar:

Skämmes på oss sa matte nu på morgonen. Vi har inte uppdaterat bloggen på två veckor. Det här går ju inte! Hmmm... Tanken är ju att jag eller G & G ska berätta om vad som händer och sker. Vad ska vi berätta om när det inte sker nå't? Matte har så brått. Än ska hon bort o jobba, handla eller uträtta andra ärenden och än är hon hemma och stökar och stökar och stökar. Snart är julen här säger hon. Jag undrar vem det är eftersom hon måste både städa lite extra och baka och laga mat till. Det måste vara någon mycket viktig person det. Någon som är mycket viktigare än mej och G & G eftersom hon inte har så mycket tid över för oss.

Fast.... skogspromenaderna får vi ju förstås. Här om dan skulle hon ta några vintriga bilder på oss för att göra julkort av. Det blev lite för mycket vinter så vi fick ut och ta om dem efter några dagar men ni kan ju få se hur de blev... de som var "för vintriga alltså". De andra sparar vi till närmare jul. Här kommer de:



Greta, jag och mamma Garbo



Samma ordning. Greta, jag och Garbo

De andra fotona blev faktiskt mycket bättre men de ska ni få vänta på. 

I gårkväll var husse o matte iväg och åt julbord och blev underhållna av Guld Hits. Gissa vad vi fick göra? Vi fick vara i hundgården. Jag har aldrig varit i hundgården en kväll tidigare men det var faktiskt riktigt mysigt. När vi gick dit fick vi ett grisöra vardera. Mums! Sedan gick vi in och lade oss i hundrummet och sov och vips så var de hemma igen.  

Hur som helst så tycker matte det är "skit med snön". Vi tycker det är toppen! Det är så skönt att springa i lössnön, rulla sig i den och det luktar så gott. Enda nackdelen är ju förstås att matte får ännu mindre tid med oss när det snöar för då måste hon ut och skotta. Nu har vi fått hjälp så det kommer en traktor hit och skottar men det ska "friseras" säger matte. Det ska skottas från husen där traktorn inte kommer åt och sedan blir det en hel del småhögar och ränder som måste bort. Annars kommer det att bli alldeles omöjligt framåt våren.

Nä nu tror jag det är dags för husse att vakna också så nu har inte matte tid längre.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Just nu händer inte mycket... så jag tänkte bara berätta vad matte brukar utsätta oss för på våra skogspromenader. Jag tror jag visar med lite bilder, ibland går det till så här bl a:



Först sätter hon upp oss i zick-zack. Greta längst bak, sedan Garbo och sist jag...



Den som får komma först är Greta....




Så får hon sätta sig och sedan är det Garbos tur...




och så får hon sätta sig och ÄNTLIGEN blir det min tur.

Tycker ni detta verkar rättvist? Det gör inte jag. Jag som är minst och måste vänta till sist... grymma matte.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Det lönar sig att både vara lyhörd och inställsam. Idag har jag fått vara med överallt, t o m in i datarummet. Varken mamma Garbo eller Greta har inte sagt ett knäpp till mej idag. Skönt!

Skönt har vi också allihop utom matte... Det är nämligen städdag idag och arbetsfördelningen är så här:



Vi fyra håller oss undan medan matte yrar omkring och får fart på dammet. Känns rätt bra faktiskt men matte har hotat med att det kanske inte blir någon långprommis idag. Jag är dock säker på att om jag sätter mej framför henne, lägger huvudet på sned och tittar djupt in i hennes ögon, ja då kan hon nog inte motstå. Har funkat förut i alla fall.

Puss på er! Piga

 Piga berättar:

Matte tror att något är på gång. Kan inte förstå var hon får det ifrån. Hon tycker att jag är så inibängen inställsam, särskilt mot mamma Garbo och Greta. Jag pussar och fjäskar allt vad jag kan. Varför? Jo det ska jag tala om! De har börjat säga ifrån åt mej... orättvist så det svider. Jag får t ex inte komma in i datarummet och sitta bredvid matte längre. Och det är mamma som säger det!  Just nu får jag för nu har matte sagt till om att jag får. Annars får jag minsann ligga på mattan utanför i hallen. Hur kul är det på en skala. Även Greta har sagt till mej ibland när hon tycker att jag är efterhängsen. Hmmm... matte säger att jag börjar bli stor. Kanske det börjar bli dags för löp eller nåt. Det tycker inte jag låter något vidare. Jag vill fortsätta att vara lite bortskämd och charma alla med min otroligt stora charm och ödmjukhet, hm, hm.

Nåja, vi har förstås fortfarande kul tillsammans och ibland får jag leka med både mamma och Greta så det står härliga till. Igår när vi var ute på promenad som vanligt så passade matte att ta lite kort på oss. Titta här:



Mamma Garbo & jag



Här sitter jag och kisar mot solen



Synd att mitt sår på hakan syns så väl.... matte har ju kunnat retuschera men det ville hon inte.



Mamma Garbo



Tjusiga Greta

Nu ser jag i alla fall fram mot söndagen då jag får träffa några av mina hel- och halvsyskon.

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Ibland är det tur att matte har brått, det tycker vi alla tre. Jag ska förklara. I morse chockade vi matte och sov vi till halv 8. Det innebar att det blev en väldans fart på henne. Efter att vi alla ätit frukost så skulle husse ha hjälp med duschen, sedan skulle hon städa vårt hundhus. Det var stampat jordgolv där sa hon... Självklart att det blir geggigt, det är ju så blött och geggit överalllt annars också så varför inte där? Nåja, rent och fint och nya fällar fick vi.

Sedan städade hon upp lite i vår hage och ute på tomten och hoppsan sa hon... är klockan så mycket och jag som tänkte hinna ut på en långprommis med er. Gissa vad hon hittade på istället? Hon tyckte att blev det inte gympa för kroppen så skulle vi få gympa för knoppen i stället. Lite både ock blev det...

Jag och mamma Garbo fick göra ett fält med 6 olika storlekar på dummys. Och inte nog med det... jag fick för första gången testa att jobba samtidigt som mamma. Jag tror jag chockade matte ordentligt för jag hämtade även kanindummisarna och efter att hon sagt till mej första gången som jag var på väg att följa efter mamma (jag med dummy i mun) så ramlade poletten ner. Här gäller det att hänga med och leta för fulla muggar annars hämtar mamma alla. Det blev faktiskt oavgjort, kanske beroende på att fältet inte var så stort och mamma var lite yvigare än mej!

Greta fick göra det hon tycker är allra roligast, nämlingen hämta frisbee. Så som ni kan se så är det faktiskt inte så dumt att matte har brått och får lite dåligt samvete ibland. Mera, mera!

Puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Jag har upptäckt att jag har lite kommunikationsproblem ibland. Första gången som jag upptäckte det var under veckan som gått. Jag tyckte att matte sa att det är bra om jag lägger hakan i blöt. Vad hon menade med det det kunde jag inte förstå (hon sa sedan att hon sa att jag inte skulle lägga näsan i blöt och vara så nyfiken jämt). Hmmm... det är inte lätt för liten Piga! Jag försökte på alla sätt och vis använda min haka, för jag gör ju allt som oftast som matte säger men titta hur det blev:



Det hände när vi var ute på skogspromenad i onsdags och jag blödde som en gris sa matte. Det ser ut att ta lång tid att läka för matte säger att jag är specialist på att stoppa ner hakan överallt. Det är ju det jag INTE ska göra men för oss fyrfotingar finns ínget ord som heter INTE så det så!

Den andra gången som jag upptäckte att jag har kommunikationsproblem var nu i helgen. Vi hade besök av mattes syster och svåger och deras schäfer Gnizta. En alert och energisk ung dam som gärna pratar en hel del. Det var lite svårt att förstå vad hon menade. Vi pratar inte riktigt samma språk, dessutom har hon ju öronen på ett annat sätt än vi, så det är jag heller inte van att tyda. De tvåbenta sa att hon ville leka men det förstod ingen av oss men lite senare på fredagkvällen försökte jag få henne att leka med mej. Då förstod inte hon mej! Så kan det gå säger matte, men det är huvudsaken att vi var sams.

Nä nu har jag inte tid längre, puss på er! /Piga

 Piga berättar:

Nu är det fullt ös kan jag säga... Mamma Garbo har kryat på sig riktigt så nu är det hon och jag som leker mest. Hon har ju inte varit intresserad på ett bra tag så det har varit mest Greta o jag som busat. Nu är det tvärt om. Ja jag leker förstås även med Greta men det är lite mer speciellt när jag får leka med mamma. Matte säger att hon har nog återhämtat sig från höstens bravader och börjar känna sig riktigt "fit for fight" igen.

Själv fick jag vara med på avslutningen på valpkursen igår. Vi fick göra rätt många kul saker och matte har ju varit lite slö på att lära mej vissa grejer, t ex ligg. Det har hon inte försökt med tidigare men det  tog inte lång stund förrän jag började fatta galoppen. Än ligger jag inte på enbart kommandot (måste ha lite "fingervisning") men är på mycket god väg tycker matte. Vi skulle ha tränat lite mera idag men.... som vanligt, matte har inte tid.

Nä nu gäspar både matte o jag så nu säger jag gonatt & puss på er! / Piga